Metoden baseras på forskning & erfarenhet

Vår metod, som innefattar stillhet och mindfulness, aktiverar kroppens system för avslappning, motverkar stress, främjar psykisk hälsa och samvaro bland eleverna. Forskning och studier har visat att eleverna blir mer harmoniska, koncentrerade och fokuserade på skolarbetet. Atmosfären i gruppen och relationerna mellan eleverna blir bättre. Allt samverkar till att uppfylla den nya skollagens krav på en skolmiljö ”som präglas av trygghet och studiero”.

Drömmen om det godas metoder i grundskolans senare årskurser

Mariann Henriksen, Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga Institutionen.

Syftet med arbetet var att undersöka lärares upplevelser av att införa och arbeta med projektet ”Drömmen om det godas” metoder – stillhet, massage, qigong och reflekterande samtal. Jag har gjort intervjuundersökningar för att ta reda på hur lärare som undervisar eleverna i någon eller några av dessa tekniker uppfattar sitt arbete. Jag var intresserad av att se vad som motiverar lärare att arbeta med metoderna och på vilket sätt lärarna motiverar eleverna att delta i arbetet, samt vilka svårigheter lärarna upplever och hur dessa svårigheter löses.

Resultatet visar att lärarna påtalar att vi idag lever i en stressig miljö och att det för många elever är viktigt hur de ser ut och hur de beter sig. Genom att arbeta med ”Drömmen om det godas metoder” anser samtliga lärare att eleverna blir lugnare, vilket resulterar i att de har lättare för att koncentrera sig och fokusera på skolarbetet. Lärarna menar vidare att stämningen i klassen påverkas positivt. Flera av lärarna menar också att de själva påverkas positivt av träningen.

Läs hela uppsatsen här

Yvonne Terjestam, docent och forskare i psykologi vid Linnéuniversitetet, oroade sig över den ökande psykiska ohälsan bland barn och unga och sökte efter förebyggande metoder. När hon 2004 kom i kontakt med Drömmen om det goda insåg hon att här fanns potentiella verktyg. Hon beslöt sig för att undersöka hur högstadieelever svarade på Drömmen om det goda-metodiken och genomförde forskningsprojektet Barn i balans I. De goda resultaten inspirerade henne att utveckla ett nytt forskningsprojekt kring hälsoeffekter av mindfulnessbaserade övningar i skolan. I Barn i balans II får elever i åldrarna 10–15 år (årskurs 5–9) träna förmågan till ihållande fokus (närvaro), medkänsla och sociala relationer med hjälp av mindfulnessövningar. Programmet är en vidareutveckling av hennes forskning kring Drömmen om det goda-metodiken och prövades under våren 2012 i skolklasser i fyra kommuner.

Barn i balans I

Yvonne Terjestam, psykolog (Docent, Fil Dr) och lektor vid Linnéuniversitetet i Växjö, har studerat övningsformerna stillhet, beröring och qigong inom ramen för forskningsprojektet ”Barn i balans I”. Syftet var att testa om meditationsbaserade stillhets- och koncentrationsövningar ger effekter på psykisk hälsa, stresshantering och trivsel i skolan. Mätningar gjordes i tre olika studier med före /efter design.

En huvudfrågeställning var om regelbunden stillhets- och koncentrationsutövning ökar elevers psykiska välmående och trivsel i skolan samt minskar psykologisk stress.

550 elever i årskurs 7–9 på högstadieskolor i Oskarshamns och Borgholms och Stockholms kommun deltog totalt i de olika delstudierna. Eleverna gjorde övningsformerna vid två till tre schemalagda tillfällen/vecka under 8 veckor. En inspelad stillhetsövning användes som var 13 minuter lång, och inleddes med 3 minuters guidad avslappning. Resultatet av studien visar bl a följande effekter av elevernas träning: minskad psykisk ohälsa, mindre emotionella problem och minskad stress, förbättrade relationer till kamrater och förbättrad trivsel i skolan.

85 av de 550 eleverna utövade qigong under åtta veckor och en kontrollgrupp bestod av 71 elever i parallellklasser som inte tränade qigong. Eleverna i qigong-gruppen visade sig, till skillnad från eleverna i kontrollgruppen, vara mindre stressade när de åtta veckorna hade gått jämfört med före-mätningarna. Terjestam fann också minskade psykologiska symptom och en tendens till förbättrad självbild. I en öppen fråga svarade 59 % av eleverna i qigong-gruppen att de upplevde att qigong-träningen hade påverkat dem. De vanligast förekommande svaren var: ”Man får en chans att lugna ner sig”, ”Man blir vaknare och mer alert av träningen; åter andra blev mer koncentrerade och fick mindre huvudvärk. Några elever tyckte också att hela klassen blivit lugnare sedan de började träna qigong. 7

7 Terjestam, Yvonne (2010) Mindfulness i skolan. Studentlitteratur, Lund.

 

Barn i balans II (Compas) 8

I forskningsprojekt ”Barn i balans II” Compas (2012) prövade Yvonne Terjestam ett mindfulness-baserat program i grundskolan i Alvesta. Elever i åldrarna 10–15 år fick öva förmågan till ihållande fokus (närvaro), uppmärksamhet, empati, medkänsla och sociala relationer med hjälp av mindfulnessövningar.

I en kontrollerad före/efter design genomfördes metoden med 358 elever i årskurserna 5, 7 och 8. Programmet tränades 2–3 gånger per vecka under 8 veckor i implementeringsgruppen. En placebogrupp bestående av parallellklasser till implementeringsgruppen, lyssnade på ämnesintegrerat ljudinspelat material som diskuterades i samtalsgrupper under motsvarande tid som implementerings-gruppen tränade programmets övningar.

Före/efter testningarna gällde självreglering, medkänsla, sociala relationer, trivsel i skolan, samt psykiskt välmående mätt via allmän stress, psykosomatiska symptom samt emotionella symptom. Eleverna gjorde två övningar, på cirka 15 min vardera, som syftar till att stärka uppmärksamhet och medkänsla. De gjorde även en reflektionsövning som var att reflektera kring områden som till exempel stress och vänskap.

Resultaten visade att implementeringsgruppen till skillnad från kontrollgruppen hade signifikant bättre förmåga till självreglering, mindre problem med kamrater samt trivdes bättre i skolan. Dessutom visade regressionsanalyser att signifikanta skillnader i effekt berodde på antal gånger man deltagit i utövandet. Ju fler gånger eleverna övat desto större effekt. Detta gällde förmåga till självreglering, kamratrelationer, medkänsla (tendens), trivsel i skolan. Även psykosomatiska problem minskade med träning. Övningarna verkar ge goda effekter på väsentliga aspekter av elevers psykologiska såväl som sociala hälsa.

I boken ”Mindfulness i skolan” (2010) sammanfattar Terjestam att:

”Sådana övningar (mindfulnessbaserade) tränar och utvecklar en förmåga till att bibehålla ett alert och icke-bedömande fokus i nuet (mindfulness) och teknikerna är lämpade att använda i skolan bland annat för att hantera och förebygga stress samt att öka social och psykisk hälsa. Lärare och föräldrar som är engagerade i meditationsprogram riktade mot barn med svårigheter är ofta övertygade om dess fördelar. (…) Målet med mindful uppmärksamhet i skolan är att främja trivsel i skolan, lärandet, hälsan och välmåendet”.

I mindfulnessbaserade övningar stärks förmågan till att bevara fokus, något som är avgörande för lärandet. Kan man inte koncentrera sig drabbas inlärningen och därmed sannolikt också lusten att lära. Då är det en ganska uppenbar fördel för inlärningen att stärka förmågan till fokus. Mindfulnessbaserade övningar gör detta på ett effektivt sätt. Därför borde denna typ av övningar vara en självklar del av lärandet i skolorna. Många elever har problem med koncentrationsförmågan och drabbas av detta. Några minuters träning dagligen eller några gånger i veckan skulle sannolikt förbättra situationen avsevärt.

8 Terjestam, Yvonne, John Jouper och Caroline Johansson (2010) Effects of Scheduled Qigong Exercise on Pupils’ Well-Being, Self-Image, Distress, and Stress. The Journal of Alternative and Complementary Medicine, vol 16, nr 9, 2010, pp 939-944.Terjestam, Yvonne (2011) Stillness at School: Well-being after eight weeks of meditationbased practice in secondary school. Psyke & Logos, 32, 105-116.Terjestam, Y., Bengtsson, H. & Jansson, A. (2016). Cultivating awareness at school. Effects on effortful control, peer relations and well-being at school in grades 5, 7 and 8.School Psychology International (Accepted June 2016).

När vi inledde arbetet med Drömmen om det goda i slutet av 90-talet inspirerades vi av Herbert Benson, Harvardprofessor, hjärtspecialist och internationell pionjär med avslappning. Benson och hans forskarteam bedrev Education Initiative, mångårig forskning med stillhet och avslappning i amerikanska innerstadsskolor. Förhållandena i de skolor som deltog i projektet var mycket svåra, svårare än i svenska grundskolor i utsatta områden i dag. Deras arbete lärde oss mycket som visat sig fungera utmärkt i svenska förskolor och skolor. Vi är dem stort tack skyldiga.

Herbert Benson byggde på Walter B Cannons banbrytande forskning med flykt och stridsreaktionen när han för över 40 år sedan började kartlägga den motsatta kroppsreaktionen som inträder vid vila, den så kallade avslappningseffekten. Han fann att enkla koncentrations- och stillhetsövningar utförda mitt i påfrestande fysiska situationer, till exempel en stökig förskola, klassrum eller annan stressfylld arbetsplats kan signalera till kroppen att faran är över. Avslappningseffekten för med sig att blodtrycket sjunker och ämnesomsättningen, hjärt- och andningsverksamheten saktas ner.

Forskningen i skolan visade att även hos barn och unga leder stunder av stillhet och avslappning under längre tid till förändringar i biokemiska och fysiologiska funktioner som motverkar stressens hormonutsöndring. Stillhet och avslappning ökade elevernas självkänsla och förmåga till självbehärskning. Den förbättrade elevernas betyg, ökade närvaron i klassen, förbättrade samarbete och studievanor.

1) Education Initiative, Stress Management for Students at Benson/Henry Institute for Mind Body Medicine.

www.bensonhenryinstitute.org

Läs hela artikeln här

Mastergradsoppgave i Spesialpedagogikk av Kristin Kristiansen, Fakultet for humaniora, samfunnsvitenskap og lararutdanning, Universitetet i Tromsø, vår 2011

Problemstilling: Trenger elever oppläring i mindfulness? Hvilke erfaringer, holdninger, og interesser har lärarne i Tromsøskolene angående mindfulnessbaserte metoder i skolen?

Uppsatsen har tre delar, i del I förklaras begreppet mindfulness, med ursprung i östra kontemplativa traditionerna. Mindfulness har i tusentals år hjälpt människor att hantera små och stora utmaningar. Det är ett milt lugnt och ändå oerhört kraftfullt tillstånd. I andra delen av avhandlingen beskrivs vad en kontemplativ pedagogik och mindfulnessbaserade metoder kan tillföra elever i skolan. Oro och turbulens anses vara den mest problematiska miljöfaktorn i norska skolor. Oroligheter har, genom att de stör koncentration och uppmärksamhet , och skapar stress, en negativ inverkan på inlärningsprocessen. I avhandlingen beskrivs hur mindfulness i skolan kan bidra till att minska ångest och stress, vilket skapar en bättre lärmiljö. Baserat på litteratur och forskningsresultat, och Shapiros modell (2006) av mindfulness, där tillståndet betraktas ur tre olika aspekter – avsikt, uppmärksamhet och attityd, diskuteras kontemplativ pedagogik och mindfulness i utbildningssammanhang. I den tredje och sista delen av avhandlingen, presenteras en undersökning. Med hjälp av frågeformulär, relateras erfarenheter, attityder och intressen hos lärare i några skolor i Tromsø, till kontemplativ pedagogik och mindfulness. Resultaten visar att många lärare uppmuntrar till en öppen och frågande inställning till kontemplativ pedagogik och mindfulness i skolan.

Läs hela masteruppsatsen här 


Projektet ”Barn och unga i balanse” genomförs som pilotprojekt vid Dröbaks Montessoriskola, Oslo, våren 2008. Projektledare är Anne Selebakke. Annes bidrag till projektet är hennes mångåriga erfarenhet inom området barn och stress och samarbete med liknande projekt i Danmark och Sverige.

Projektet har erhållit stöd av Helse og rehabiliteringsfondet genom Mental Helse. Det har skett i samarbete med:

1. Det svenska projektet ”Drömmen om det goda”.

2. Det danska projektet ”Börns livkundskap”.(www.bornslivskundskap.dk)

Syftet med pilotprojektet Barn och unga i balans var att undersöka effekterna av Uppmärksamhetsträning (UT) i en grundskola. Går det att motivera och stimulera barn i 4:e – 7:e klass att träna närvaro? Vilka förutsättningar krävs för att man ska lyckas?

Den yttre ramen för projektet har varit Dröbaks Montessoriskola och tolv elever i 4:e – 7:e klass. Eleverna hade UT med projektledaren en timme varje vecka i tio veckor under våren 2008; i Stillhet, i Rörelse, genom Fredlig beröring och Reflektion.

Erfarenheterna från pilotprojektet visar att barn är mottagliga för träning i närvaro. Alla tolv eleverna uttryckte på ett eller annat sätt att de hade glädje av träningen. Den hjälpte dem att lugna ner sig, klara av stress och komma i bättre kontakt med sig själv. Hälften av eleverna gav uttryck för att det ibland kunde vara lite tråkigt. Projektledarens utmaning var att variera upplägget tillräckligt och att skapa nödvändig trygghet och gemenskap i gruppen. Idealiskt vore att en lärare som känner eleverna ledde gruppen. Alla lärarna på skolan fick information om UT och erbjudande om vägledning om de önskade pröva det med sina elever. De två/tre lärare som antog denna möjlighet erfor att det absolut är möjligt att genomföra UT på olika sätt inom skolans ramar och att det upplevdes meningsfullt av både vuxna och barn. Utmaningen var att integrera det inom ramen för undervisningen och att få resten av kollegiet med. Erfarenheterna visar att sådan träning borde läggas i timplanen.

Läs hela sammanfattningen här 

I en annan studie med lärare som använder mindfulness och meditation anser lärarna att metoderna har gjort att de har blivit lugnare och bättre på att ta hand om sin stress, fått bättre självkänsla, blivit mer positiva och kan njuta mer av sitt arbete. De känner att de är lättare att umgås med och bättre på att föra samtal. De har också via mindfulness fått ett verktyg för hur de kan förbättra sina relationer och öka sitt välmående.

Läs studien här 

En norsk studie som bygger på djupintervjuer med lärare och elever i svenska grundskolor, gymnasieskolor och förskolor som använder Drömmen om det goda-metodiken. Lärare och elever upplevde ökad ro och harmoni. Flera berättade om en bättre förmåga att reagera med tolerans och utan aggression i provocerande och stressande situationer. Erfarenhet av ökad empati och harmoni inom gruppen var också ett återkommande inslag. Förskolepersonalen ansåg att barnen var mindre aggressiva och hade ett starkare prosocialt beteende.

Läs studien här 

Drömmen om det goda inspirerades initialt av det arbete som Herbert Benson
Harvardprofessor, hjärtspecialist och internationell pionjär med avslappning. Benson och hans forskarteam bedrev Education Initiative, mångårig forskning med stillhet och avslappning i amerikanska innerstadsskolor. Denna forskning visar att stillhetsövningar och andra mindfulnessbaserade metoder såsom qigong och yoga röner stor uppskattning bland eleverna. Man har kunnat visa att sådana metoder ger minskad stress och ångest, bättre minne och koncentration, förbättrade studieresultat och ökad självkänsla.
Läs mer här!
www.bensonhenryinstitute.org

Här kan du läsa information om forskningen.
Vill du veta mer om själva projektet kan du gå in här.

Mitt lugn drivs av föreningen Drömmen om det goda

Kornhamnstorg 6
103 12 Stockholm
Tel: +46(0)8-660 04 25
Postadress: Box 2064, 103 12 Stockholm

Kornhamnstorg 6
103 12 Stockholm
Tel: +46(0)8-660 04 25
Postadress: Box 2064, 103 12 Stockholm

Skapad av Zietz

Registrera dig på vårt nyhetsbrev

Genom att skicka min anmälan godkänner jag villkoren.

X